och det kunde finnas bättre sätt att efter en veckas semester bli välkomnad hem: brevet på hallgolvet som är det första jag ser när jag öppnar dörren, med logga från ”parkering malmö”, och jag förstår direkt att vi borde parkerat om bilen innan vi åkte, vi borde ju verkligen ha gjort det, egentligen borde vi ha sålt den för länge sen, eftersom vi bara har använt den två gånger sen sommaren. som tur var var det först imorgon som de skulle bogsera bort bilen om vi inte flyttade den. så det var bara att ge sig ut och samla in alla gula lappar med parkeringsböter från vindrutetorkarna och börja leta efter en ny parkeringsplats och utmattade säga till varandra: efter sommaren säljer vi den. men hur säljer man sin mammas bil? som förut hette lisbeth henrikssons nya, och numera lisa och henriks nya. det går inte att sälja en sån bil. men den står bara där på gatan och har tråkigt, och samlar på gula böteslappar som om de var girlanger till utsmyckning, eftersom vi inte har råd med parkeringsplats men inte ids parkera om den var och varannan dag. alltså måste folk börja låna bilen av oss, ta med den ut på äventyr och hjälpa oss att hålla parkerandet i rullning, här finns en bil och den vill bila med er, hör av er om ni behöver låna bil! det här blev ett långt inlägg om bilar. det längsta jag skrivit om bilar, gissningsvis. jag ska nog gå och lägga mig istället, eller klia mina myggbett.