Jag smsar mest med mig själv.

Jag svarar aldrig,

fast allt jag skriver är ett svar.

Hur min ångest inför text ser ut? Dvs inte inför själva texten, men inför processerna runtomkring som jag inte har någon kontroll på. Gå ut och titta i min rabatt. Visst är den vacker!

Hej då sommaren, vi ses, en trevlig helg! sa Svante ut till trädgården igår kväll när vi gick in och jag berättade att imorn ska det regna och sedan kommer nog hösten.

Vi har avslutat varje dag i helgen med bad, i sjö och hav, och middag vid sjön en gång dessutom. När barnen somnat har Henrik och jag druckit portvin på altanen, vi har Arvids gamla växasäng där som vår budgetlösning till hammock och den är kanske inte jättebekväm men underbart att ligga och titta på stjärnhimlen, i lördags såg vi ett stjärnfall också.

Programmet till Söderköpings poesifestival är släppt! Jag läser efter Ingela Strandberg. Jag vet inte hur det ska vara möjligt.

www.soderkopingspoesifestival.se

Jag väljer typsnitt helvetica till den där texten

Vi har varit husägare i ett år! Hurra vad bra av oss! Att vi äntligen vågade, hittade rätt, hade råd, vågade. Annat som hänt: jag skulle visa Arvid hur man står i brygga, för det är ju någonting jag brukar göra, eller eh nåja ”brukar”, när jag var i 20-årsåldern kanske, nu kunde jag ställa mig i brygga men stukade handleden eller nåt. Det blev min insikt från helgen: inte försöka impa på den yngre generationen med saker man gjorde när man själv var den yngre generationen. Men, kanske väger det ändå tyngre att ha barnasinnet kvar??