När vi flyttade hit sa vi direkt att det var trist att det gamla bageriet var stängt och hade varit det i många år. Men i de gamla lokalerna har det nu öppnat ett nytt bageri/konditori! Med det eminenta namnet Lundins kaffebröd i Löberöd. Vi har redan blivit beroende av deras rågbröd och hemmajobbandet blir genast ännu roligare när man kan cykla och köpa sig en bulle. Kom till Löberöd och fika! Det är på landet det händer. (Och för övrigt hade vi en rovfågel i växthuset igår.)

Svante: Ska boken vara här hemma eller på ditt jobb?

Jag: Den ska vara både här hemma och på mitt jobb.

Mvh bibliotekariens barns funderingar

I höst ska jag äntligen släppa bok igen, som jag har längtat! Efter en diktsamling och en roman får jag äntligen titulera mig barnboksförfattare också.

https://www.nok.se/titlar/allmanlitteratur-barn-och-ungdom/nar-mamma-inte-fick-plats/b50085d7-3136-40de-ac0c-1899c1449721

Jag plockade dahlior från vår trädgård och vi körde dem sisådär 46 mil. Vi satte en bukett dahlior från vår trädgård på mammas grav.

Jag bar mammas sandaler på mitt bröllop. Jag har burit dem varje sommar sedan mamma dog. Nu ligger de i soptunnan. Livet måste fortsätta. Nästa sommar ska jag välja mina egna sandaler hur ogärna jag än vill.

”Vi leker mamma, pappa, barn! Pappa är pappa, mamma är mamma, jag är Aron och Arvid är Stellan.”

”Jag kanske ska bli en ankmatare när jag blir stor.”

”När ska ni ha snippan i snoppen nästa gång? Jag vill att vi ska få en bebis.”

Sakerna Svante säger.

Och blommorna blommar, Henrik svettas med fönsterrenovering, barnen lär sig åka skateboard, jag rensar ogräs och flyttar om bland perenner, jag är så nära mamma när jag går i rabatterna, tänker på dikter jag skrivit och dikter jag ska skriva, mitt hår är långt, det blir min tur att måla karmar, sen badar vi och Arvid lär sig att flyta på ytan i några simtag och inte bara simmar under vattnet, vi testar att vandra skåneleden och det går, vi har fyra olika stora ryggsäckar som i varierande grad bärs av olika familjemedlemmar i Klåveröd, jag har plötsligt så stora barn som jag kan läsa Bröderna Lejonhjärta med, och Arvid frågar ”men vart kommer Tengil, han kommer väl också till Nangilima?”, om kvällarna när barnen somnat faller mörkret i trädgården och vi dricker drink och läser bok och pratar medan stearinljusen brinner ner snabbt i vinden även om den är försiktig och tunn.

Den skånska sommaren alltså. Jo barnen blir osams också. Men när vi bodde i Malmö ville jag alltid åka bort på somrarna. Nu är jag så nöjd med att vara hemma. Det är på nåt sätt ovant.