För fem år sedan släpptes Hästar. Så många år av skrivande (och refuseringar) och äntligen fick jag debutera. Det räckte att en person trodde på det jag gjorde, och på mitt inskickade manus fick jag svaret ”Jag älskar din text!”. Det visade sig att recensenterna också skulle göra det. Jag är på nåt vis fortfarande förvånad och tagen över det fina mottagandet. Min lilla bok. Så stor den varit i mitt liv 🦄

Hurra en så fin recension av Inte plats för mamma i Gota medias tidningar, tex Kristianstadbladet, Borås tidning, Ystads allehanda m.fl.

Jonna Fries skriver:

”Mammor, pappor, barn och husdjur. Familjer kan se olika ut och saker kan förändras med tiden, vilket utforskas i de två nya bilderböckerna ’Inte plats för mamma’ och ’Alya och de tre katterna’.”

Jag blir så glad för hennes lyhörda och noggranna läsning. Hon skriver:

”Också Zetterdahls bok rymmer ett överraskningsmoment. Barnet lyckas så småningom dra in mamman i huset, men då gör hennes huvud hål i taket. Här blir det inte bara fara för skador, det leder också till ett första möte med den nya grannfamiljen. Den ensamma pappan där verkar också ha det tufft, men han har istället krympt.

Här används också djur skickligt, både i text och bild, för att visa på smärtsamma tomrum såväl som läkande gemenskap. ’Marsvin får inte vara ensamma’, säger pojken som tydligen ska få två och vill göra allt för att skapa trivsel. Mot slutet syns också en vägg med två marsvinsteckningar en trappa ner och det är först då som tillvaron där blir ljusare.”

Avslutningsvis konstaterar Fries:

”Det är två finurliga men mycket olika bilderböcker om när familjelivet förändras. Alaouis bok är mjuk och lättillgänglig, detaljrikt illustrerad och med en rolig blick på relationen mellan djur och människor. Zetterdahls bok är kraftfullare, lite mer utmanande, vidare i känslopaletten och med absurda kompositioner och en suggestiv historia.”

Tandläkaren frågade hur många ggr per dag Svante borstade tänderna. Svante funderade, sen svarade han: Först vaknar vi, sen äter vi frukost, sen klär vi på oss, sen borstar vi tänderna, sen är det jobb och förskola, sen blir vi hämtade, sen äter vi middag, sen kollar vi, sen borstar vi tänderna. Tandläkaren summerade: två alltså?

När vi åt kvällsmat sa vi alla saker som stod på bordet som varit mammas. Det var många. Barnen skojade att brödet och smöret också varit hennes.

Grattis på födelsedagen mamma, du skulle ha fyllt 80 år idag. Det betyder att det i vår är 15 år sedan du dog. Det är sådana svindlande siffror, omöjliga att förstå. Jag kommer alltid sörja att du inte fick träffa mina barn. Att du inte fick läsa mina böcker, även om jag skulle ha skrivit andra böcker om du fortfarande levde. Det är så mycket som jag skulle vilja ringa dig och prata om. Och även om jag tror att du vet det, så skulle jag vilja säga att varje gång jag hör din röst ur min mun, varje gång jag känner din hand när jag lägger min arm om mina barn, så är jag stolt.

Igår kom jag på vad min nästa roman ska handla om. Den som jag kan börja skriva på när den som jag skriver på nu är klar. Jag vet inte var det kom ifrån, plötsligt var insikten bara där och den var en brinnande fackla i mig. Jag förstår inte att jag inte tänkt på det tidigare. Jag har ingen aning om vad som ska hända i den, men jag vet precis vad den är. Jag vet inte hur jag ska kunna hålla mig.

Jag avslutade 2025 med att få några dikter översatta till rumänska och publicerade i den rumänska tidskriften Unora le place arta. Dikterna kommer från mitt manus Att vara någons natt, aka min svåra andra diktsamling. Tack Ana Ionescu och Daniel Onaca!

Jag har mammas bröllopshatt 

Jag har mammas dagböcker, som hon sa att vi inte fick läsa

Jag har mammas julduk

Jag har