KOMMATECKEN

Nånstans bland mörker, förkylningar, trötthet. I lördags sprang jag faktiskt mina kilometer i skogen, första gången jag springer i december på många många år, jag passade på i en liten lucka mellan förkylning och trötthet, som ett kommatecken, men det var ljuvligt och Svante stod ute och mötte mig när jag kom hem.