jag får skuldkänslor/panik/illamående/komplex av det skrivna ordet, i de flesta former. jag ynkar nog ganska ofta om det här, men det är värre än någonsin. jag tycker att jag suger, allt jag läser runt omkring får mig att bli säkrare. till och med kontrakten jag skriver ut, de automatiska e-mailen som hoppar iväg, alla ord är så välslipade och välplacerade. jag är usel.

allt jag läser vänder jag och vrider på, undrar hur jag skulle ha gjort, vad jag borde ha gjort, men vet ju att jag aldrig skulle gjort det så, det är så lätt att tänka hur jag skulle formulerat en idé, hur jag skulle hitta infallsvinklar, när det inte är min idé utan någon annans, när någon annan redan formulerat och gestaltat det.

i kväll ska jag göra som igår kväll (mitt försök att hantera orden): jag och moa martinson bredvid varandra i soffan och på balkongen. kanske ska jag äta youghurt också, med icas gott liv-flingor. jag måste äta det varje kväll, jag kan inte sova annars, blir aldrig mätt annars.