vissa dagar känns det som om jag lever i exil. jag får inte alltid grepp om språket, jag ser att de pratar men det betyder ingenting. jag ser mig omkring och kan inte relatera till det jag ser, inte ens vädret är vad jag är van vid. vi var på studiebesök på DAL, dialekt och ortnamnsarkivet i lund, och blev tillsagda att hämta en varsin liten arkivlåda innehållande lappar med stavning, uttal och betydelse av ortnamn. (jag insåg min svaghet för sådana samlingar, dessutom så ömtåligt.) vi skulle välja en ort vi hade någon anknytning till. jag tänkte att jag ju inte har någon anknytning till nåt här nere i skåne. först efteråt insåg jag att jag ju kunde valt malmö.