onsdag 2012-11-14 14:59:25

kära dagbok. igår red jag dressyrlektion på cadeau. han är en bjässe på minst 175 i mankhöjd. på hans boxdörr sitter en skylt med hans namn och i parentes efter namnet står det ”kadå”, det tycker jag gör honom finare, som att han själv satt upp den där skylten eller skulle ha kunnat påverka sitt eget namn eller folks okunskaper i franskt uttal. men i alla fall, dressyrlektion: cadeau är lika tungriden som han är stor, och kan när som helst bara stanna och pausa en stund, och får därmed ryttaren att framstå som en nybörjare. efter lektionen kändes det som att cadeau ridit på min rygg, att jag släpat honom alla varv runt ridhuset, och inte tvärtom. då mindes jag en dröm jag hade för några månader sedan: jag drömde att vi skulle ha hopplektion. vi skulle bära hästarna på våra ryggar. jag mådde dåligt när jag såg hur höga hindren var, det skulle vara omöjligt att hoppa över. jag fick dra fram en köksstol till hindret och hålla ridläraren i handen när jag från köksstolen började klättra över bommarna. nu kändes det nästan som en sanndröm, minus hinder och köksstol. undrar hur det blir om två veckor, då vi ska ha hopplektion?

fredag 2012-11-09 15:56:18

jag blir uppringd av den fantastiska läkaren på vårdcentralen. mina fem rör med blod som jag lämnde i tisdags såg bra ut. utom d-vitaminet, som var lågt. jag ska lämna lite mer blod, för fortsatt utredning. genast googlar jag d-vitamin, och får upp härliga rubriker som ”högre dödlighet med lågt d-vitamin” och ”låg d-vitaminnivå ökad risk för cancersjukdomar”. skoj, där får min hypokondri lite fredagsmys.

torsdag 2012-11-08 21:53:56

jag springer runt pildammsparken. varje gång jag tar mig in i en gatlyktas gula pöl kan jag andas ut, jag överlevde metrarna i mörkret, och så tar jag sats igen, kastar mig ut i mörkret igen. ovanför mig reser sig trädkronorna. de är svarta skelett som vinden gnagt rena. de svarta fåglarnas skrik. de sitter som kvarglömda bloddroppar. de skriker som kvarglömda barn. mina steg dämpas av löven. de är gula under gatlyktorna och grå i mörkret. de är rynkiga och torra som gammal, död hud. jag springer ett varv till.