I MEDIA

”Det finns en uppriktighet och innerlighet i Lisa Zetterdahls poesi. Den är märkt av tiden i positiv bemärkelse – eftertänksam utan att övergå i sentimentalitet. De fem dikterna är orimmade, rika på upprepningar, emellanåt tätt sammanhållna och i andra stunder brutna på så vis att de kan läsas i olika riktningar. […]

[D]ikten som följer, ’Får jag ärva den här när du dör’, där mammans kvarblivna ägodelar ställs mot all den plast som lever vidare i naturen. Två olika frågor – en privat, en universell – vävs samman och påminner om att plasten trots allt kommer överleva oss alla.

Sist av allt finns dikten ’Hästar’, bokens elegiska avrundning. Den första diktens ’vi’ övergår här till ett ’jag’; barnets gränslösa värld krymper till en enskildhet. Det är en fin skildring av det grymma i sorgens praktiska sidor.”

Henrik Sahl Johansson recenserar Hästar i SvD. Hela recensionen finns här: https://www.svd.se/innerligt-portratt-av-sorgens-praktiska-verklighet

 

”Jag tycker så mycket om den här tunna sorgsna boken, som vet så mycket om hur ’våra flickhänder har gripit/efter halmstrån/det står aldrig något/om detta’, och hela tiden rör sig fram och tillbaka mellan döden och den odödlighet som finns bland hästar.

Till slut blir oron konkret, det som återstår är att dela upp livet som blir kvar när en mamma dött, hon som såg hästar i trädgården medan hon dog. Dikten blir rakare, besöker dödens alla idiotiska stationer i ett automatiserat konsumtionssamhälle som vårt, räkningar för bårhustransport, välkommen tillbaka som kund.

Lisa Zetterdahls debut är poesi för alla, en hästbok för rädda och allergiska, där också den välbekanta overallen i bävernylon skickar en omsorgsfull hälsning till varje sörjande människa. Allt handlar om det som kan bära.”

Ulrika Milles recenserar Hästar i DN. Hela recensionen finns här: https://www.dn.se/kultur/en-hastbok-for-radda-och-allergiska/

 

”Karlarna som blev sadelmakare och hovslagare i rakt nedstigande led utgör sin linje, mödrarna och döttrarna med alla sina hängivna timmar av grovjobb i stallet utgör sin. Det är två berättelser, en gammal känd och en nyare, ännu inte till fullo berättad. Men Lisa Zetterdahls poetiska historieskrivning över kvinnolinjen är ett omistligt bidrag:

’svetten över hästens hals
våra ostyriga händer, drömmar
våra mödrar i bilar
våra kön rakt över sadeln, uppspärrade’”

Therese Eriksson skriver om Hästar i en litteraturkrönika i VK. Hela texten finns här: https://www.vk.se/2021-04-28/nu-ar-hastberattelsen-mera-kvinnans-an-mannens

 

”Avslutningsvis samlar orden ihop sig till klara, enkla dikter där sorgen djupandas genom raderna. ’Jag har vattnat den krukväxten jag ska behålla / men tänker att de andra lika gärna / kan vänja sig / vid döden nu’. Zetterdahl lyckas fånga stora känslor med nerskruvade medel. Barnets ömtåliga hjärta och den vuxnas avslipade klarsyn hjälper henne navigera genom språket, som förblir både svekfullt och bärande. ’Mobilens ordlista skriver räknar i stället för saknar / jag räknar dig / du är min enda mamma’, läser jag på sista sidan. Tårarna börjar rinna. När jag tänker efter var det faktiskt länge sedan en debutdiktsamling fick mig att gråta.”

Maria Küchen recenserar Hästar i Sydsvenskan. Hela recensionen finns här: https://www.sydsvenskan.se/2021-03-29/lisa-zetterdahl-fangar-sorgen-over-en-dod-mamma

 

”Jag blev helt knockad av den här, och tog den i en sittning.”
Johanna Lundin tipsar om Hästar i Go’kväll på SVT 10/3.

 

”Lisa Zetterdahls skildring av stallets värld är frapperande sinnlig. Kanske för att det i så hög grad handlar om en plats som utlovar initiation till vuxenvärlden; att ta hand om hästarna är ett tungt och krävande arbete. För diktens hästtjejer handlar det också om att växa och bli äldre, med allt vad det innebär. Svetten över hästarnas halsar. Den egna animaliska driften sublimerad i kärleken till djuren.”

Andrés Stoopendaal recenserar Hästar i bland annat Borås Tidning, Kristianstadsbladet och Smålandsposten. Hela recensionen finns här: https://www.bt.se/kultur/stallet-som-uppfostrare-ar-arenan-for-lisa-zetterdahls-poesidebut-fa1ccc98/

 

”– Jag kommer ihåg att jag stod och tjatade i pappas trädgård, ’jag vill rida, jag vill rida, jag vill rida’. Just den här besattheten, det är något speciellt.”

Intervju av Hege Hellström i tidningen Ridsport, om ”poesi med hästbesatthet i fokus”, finns här: https://www.tidningenridsport.se/poesi-med-hastbesatthet-i-fokus/

 

”Jag ville skriva om plast då jag fann det som ett hån att den fanns kvar, och skulle fortsätta finnas kvar, även efter att vi kastat den. Medan min mamma inte fick finnas kvar.”

Intervju med mig på It-lits hemsida: https://it-lit.se/blogs/news/samtal-med-lisa-zetterdahl

 

”I diktsamlingen Hästar återvänder Lisa Zetterdahl till barndomen i Ringarum. Men det är också poesi för alla som förlorat någon.”

Intervju av Gunnar Hagberg i NT finns här: https://nt.se/bli-prenumerant/artikel/r073vy9l

 

Jag medverkade i Lundströms Bokradio i mars 2017. LYSSNA HÄR: https://sverigesradio.se/avsnitt/858729

 

Ur Ann Lingebrants recension i Lyrikvännen av Brombergs Blå blixt-antologi Ingen rök utan mareld:

”Lisa Zetterdahls avslutande svit ’Hästar’ bearbetar en mors bortgång och hör till antologins finaste bidrag. Lågmält flätas barndomens hästdrömmar samman med sorgens vardag av landstingsräkningar, julpyntskartonger och krukväxter som ’lika gärna / kan vänja sig / vid att dö nu’. Det är enkel dikt, med tonkänsla och blick för detaljer som på ett stillsamt vis ger plats åt en syrlig humor mitt i saknaden:
’i badrummet heter allt repair
hudprodukterna heter repair
hårprodukterna heter repair
det är ett hån mot allt som är trasigt’”

 

Ur Alice Kassius Eggers recension i Aftonbladet av Brombergs Blå blixt-antologi Ingen rök utan mareld:

”Och när jag tar av mig mina proffsläsglasögon kan jag fortsätta drunkna i Lisa Zetterdahls precisa bilder av sorg: ’jag försöker tänka att eon-räkningen / är en hyllning till mamma / den är ett minne, ett vykort / från att hon laddat mobiltelefonen, lyssnat på radio / lagat mat, kanske våfflor / det tar aldrig slut / jag vet inte vad som händer / när det tar slut’”