”DET VIDRIGASTE JAG LÄST!”

Jag älskar att I det vilda lever och läses, och att få ta del av läsarnas upplevelser.

Igår fick jag på Instagram se hur det på Umeå stadsbibliotek är skyltat med böcker inslagna i brunt papper, med en kort beskrivning skriven på varje bok. ”Vad händer när det vilda löper fritt i villaområdet?” stod det på en bok. Fick meddelandet: ”Jobbar som bibliotekarie och vår skyltning just nu är ”blind date med en bok”. Tycker alla ska läsa I det vilda!” Vilken rolig idé och så glad jag blir!

Samma bibliotekarie, jennys.bibliotek, recenserar I det vilda på Instagram:

”Denna kortroman utgörs av tre distinkta och mer eller mindre sammanhängande delar.
I den första stiftar vi bekantskap med 10-åriga Ester som provsmakar livet. ”Det smakar jordgubbsyoghurt, blockchoklad, smutsiga bröst.” Ester provar sig fram i gränslandet mellan barn och kvinna, provar hur det kan vara att gränsla sina vänner och deras syskon, hur det känns att stoppa ner döda insekter i trosorna och att smeka den snygga ridläraren på låret. Det är rått och sexuellt och gränslöst. Träffsäkert skildrar Zetterdahl barnets utforskande av den undertryckta sexualiteten som bara vill ut, ut, ut. Kanske är denna första del den mest helgjutna av de tre, även om jag gillar helheten väldigt mycket. Faktum är att det är det bästa jag läst på länge. Det är därtill ett av de intressantare barnporträtt jag läst. Ester är så genommänsklig samtidigt som hon är gränsöverskridande.
De två följande delarna kan jag inte beskriva utan att spoila handlingen, men som en röd tråd genom boken går det vilda och gränslösa. I villaområdet slumrar vildheten och behöver bara en liten knuff för att vakna till liv. Att hela berättelsen täcks av en grumlig hinna av smuts och obehag är som pricken över i för mig. Jag uppskattar dessutom hur språket i den tredje delen får en mer lyrisk form. Det blir som ett snyggt sätt att knyta ihop boken, där utrymme för tolkningar ges fritt spelrum.”

Jag har länge tänkt att jag ska sammanställa recensioner av I det vilda från Instagram, detta får bli starten.

Blev även utskälld av en tant på bibblan häromsistens, hon tyckte att I det vilda var det vidrigaste hon läst.

TROSORNA

”jag tänker på hur du hade trosorna på huvudet

när du badade

för att hålla håret på plats

nu kastar jag de trosorna

kartonger med brev

mina gamla skolarbeten, som alltid handlade om hästar

så mycket vi bara kastar

skräp

är gjort av någonting”

Jag och barnen tittade i fotoalbum och plötsligt var den där, en bild på mamma med trosorna på huvudet, sittande på huk i ett badkar med ryggen mot kameran, duschande och vattendropparna stänker bakom henne. Jag visste att det fanns på bild någonstans, men har inte hittat den när jag letat. Nu är hon där, och hon är så levande.

(Dikten ur min diktsamling Hästar)