DET HÄR MED REFUSERINGAR

”Hej Lisa,

Först av allt: hemskt ledsen för detta enormt sena svar! Vi har jobbat med mindre arbetsstyrka än vanligt det här året och det har satt spår, tråkigt nog bland annat i försenade mailkorrespondenser. Kanske har du redan gått vidare med texterna du skickade till oss i våras, hur som helst vill jag säga att vi läst dem med behållning, vi gillar dem helt enkelt, och funderat på om de skulle kunna passa i det nummer om kärlek vi just nu arbetar med, men kommit fram till att vi tror att de fungerar bäst i ett större format, dvs med ännu fler berättelser, om fler för- och efternamn, vilket vi gissar också är så romanen (åtminstone delvis) ser ut. Därför tackar vi nej, trots att vi gillar texterna, och hoppas att de dyker upp någon annanstans framöver!”