Arvid säger mormor död när vi ligger i sängen och myser på morgonen. Han är ett år och nio månader. Lika gammal som jag var när Stina föddes. Jag har tänkt att jag var stor då men nu förstår jag hur liten jag var. Jag vet inte om Arvid vet vad mormor död betyder egentligen men han säger det flera gånger. Sen vill han att vi ska dansa. Han ropar dansa och springer till stereon. Sen vill han ha te till frukost. Adi te, säger han. Han får dricka svagt grönt te i en kåsa. Han är mycket nöjd. Han viskar Adi innan han tar en klunk. Henrik och jag ler mot varann och Henrik säger hur många viskar sitt eget namn sådär innan man dricker? Sen ska jag plugga och jag gör det också men är omotiverad och deppig. Kommer fram till att det beror på en instagrampost som Ellerströms la upp, där de uppmanar att köpa backlist till rabatterat pris för att stödja framtida utgivning. Att jämföra med igår när jag skulle ut och köpa en julstjärna att hänga i fönstret pga behövde mer mys och nästan inte kunde ta mig fram på stan och insåg att det var black weekend. Ibland är jag väl för känslig för mänskligheten.