hej dagboken! jag målar tånaglarna och väljer böcker ur bokhyllan. snart ska jag väl börja gräva fram lite semesterkläder ur garderoben. mina röda tånaglar ska jag matcha med röda converse. inte för att man ser både tånaglarna och skorna samtidigt, men på nåt sätt känns det bra, precis som jag ibland får för mig att matcha trosor med vad jag har på mig i övrigt. det ger någon känsla av helhet, sammanhang. i natt ska vi åka till en av mina favoritplatser, cph lufthavn. jag älskar flygplatser för känslan av äventyr, att vara på väg, det spelar inte så stor roll vart. just cph älskar jag för att det står lufthavn på skyltarna. ett av de finaste orden jag vet, lufthamn. hur kan vi kalla det flygplats på svenska? så helt utan känsla för poesi. en plats för flygplan och flygning. medan lufthamn är en hamn till luften. det är nästan så att jag kan känna vinden i ansiktet bara att själva ordet. passande kommer vi nog få känna på luften på vägen dit. smhi varnar för mycket hårda vindbyar i sydsverige i natt. yr kallar det stiv kuling. jag ser bara fram emot att väckarklockan ska ringa vid halv fyra-snåret, och vi ska ge oss iväg, en veckas semster bara henrik och jag och egypten. henrik och jag har backpackat tillsammans många gånger, men aldrig rest på charter. det känns nästan nervöst. hur kommer vi att bete oss tillsammans, när vi är del av charterlämmeltåget? kommer vi att bli några andra? faktiskt funderade jag på att raka benen, för första gången på sisådär 14-15 år. som att jag skulle passa på att se över alternativen, se vem jag skulle kunna vara. kanske förändras det inte beroende på om man har hår på benen eller inte. eller kanske gör det det? dock valde jag att behålla håren. men kanske växer det fram en barnfamilj ur oss när vi kliver av flygplanet? nu ska jag klämma mig in i gareroben och gräva fram lite semesterkläder, se vem jag kan välja att vara.