Alla ord lägger jag i min diktsamling. Dvs jag försöker stryka dem så att bara det bästa ska vara kvar. Finns inget kvar att skriva dagbok av. Rensar hemma inför flytt. Allting som man kan göra sig av med. Under min uppväxt fick jag och min syster inte ha våra egna kläder på oss hos pappa, för vi hade katt hos mamma, när vi klev in innanför dörren fick vi byta om till långkalsonger och för stora reklam-t-shirtar. Det slog mig häromdagen att han hade kunnat köpa riktiga kläder till oss? Även när vi inte hade katt var vi tvungna att byta kläder, för har man en gång haft husdjur finns håren kvar i år. Nu smsar pappa bild på gullig katt som hälsar på hemma hos dem. Men han förstår inte alls när jag säger att det ju känns lite konstigt att de kan ha katt hemma nu, när de inte kunde ha oss. Det är väl inte nåt man ska skriva om egentligen. Men nu gjorde jag det. Spara eller rensa bort?