GLÖMMER DIG ALDRIG

En gammal sparad lapp:

”Glöm inte bort stallhämtning imorgon kl 21.00
Hoppas du är piggare nu och inte har ont.
Puss & kram din ömma dotter”

Och under, svaret, med den tryggaste handstilen jag vet:

”Sure baby – glömmer dig aldrig
Vi ses kl 2100
Puss
Moderskapet”

Moderskapet. Glömmer dig aldrig.

LIVETS FÖRSTA

Arvid har ridit för första gången i livet! På Oskar. En svart liten shettis. En 45 minuters tur i skogen tillsammans med fem andra barn på små ponnyer. Jag ledde Oskar och när vi travade lade jag en hand på Arvids lår för att kunna hjälpa honom med balansen och känna om han började glida. Mitt barn! Travade! Tre gånger! Och han tyckte det var kul! Och han vill göra det igen!

ANEMONE HUPEHENSIS

Kaprifol
Pion
Syrén
Körsbär
Plommon
Vinbär
Rabarber
Iris
Anemone hupehensis eller ja höstanemon, jag googlar och den går att köpa på Bauhaus, 259 kr för 3-pack, ”Höstanemonen tar vid med sina långa, ståtliga, silverrosa blommor när resten av trädgården blommat färdigt” står det, och det här är liksom min nostalgi och sentimentalitet förädlad till växt, det är det vackraste från min barndoms trädgård, och den finns att köpa på Bauhaus, jag ska bara köpa mina barns barndomshem först, ett hus och en trädgård, jag har börjat planera vad jag vill ska växa där nu.

ATT ODLA SIN TRÄDGÅRD

Jag undrar hur mamma skulle ha valt, om hon fått möjligheten att välja igen. Skulle hon välja landet en gång till? Med trädgården, promenaderna, sjön, kakelugnen, grönsakslandet och pendlingen och ansvaret när tegelpannor blåser ner och när strömmen går och när det är fukt i grunden? Eller skulle hon välja annorlunda, skulle hon välja stan den här gången? Gå ut och dricka vin med vänner oftare. Gå på kulturevenemang. Vara mer ledig. Inte behöva klippa äppelträd och skotta snö och klippa gräs och hugga ved. Det spelar ju ingen roll. Jag måste inte välja som hon. Men jag känner mig som henne ibland. Jag känner henne i mig. Jag vet ju vad hon valde. Men jag undrar om hon ångrar sig. Precis som mamma alltid sa att Henrik var så fin, en bra kille, och att hon var så glad att jag träffat honom. Jag har nu haft en längre kärleksrelation än vad mamma nån gång hade. Hur hon skriver i ett brev jag hittat, till vad jag tror är hennes psykolog, att hon hatar pappa, att hon lägger igen rabatter, att hon försöker skapa ett nytt liv.

PROVSMAKA

Mitt barn ber alltid om att provsmaka min glass. Och sen får jag smaka hans. Även när vi valt samma sort. Han tar en stor tugga av min glass och konstaterar: god. Han räcker fram sin till mig och när jag bitit av en bit frågar han direkt: var den god? Ja den var god nickar jag.

ARBETSSTIPENDIUM

På tal om senaste veckan, bara en liten detalj, det här att jag har fått ettårigt arbetsstipendium från Sveriges författarfond!!!!!!!!!! Då är det liksom sant, att jag ska skriva igen, att jag skriver, på riktigt.

BO

Det finns en del av mig som så gärna vill bo på landet. Eftersom jag är uppvuxen på landet? Det finns en del av mig som så gärna vill bo i stan. Eftersom jag är uppvuxen på landet? Jag har sett så många fina hus den senaste veckan. Jag kan tänka mig att bo i ungefär vartannat, baserat på utsidan.

DIFFERENT

När Arvid var sex månader vandrade vi en vecka i Chamonix. När Svante är sex månader går vi promenader och myser i en liten stuga i Bråbygden i Småland i en vecka. Same same but different? Istället för berg har vi spanat på hästar, kor, får, rådjur. Gosat med katter och till och med gått med kanin i koppel. Vid sidan av familjeäventyren har jag gått egna promenader med ljudbok i öronen. Jag vill bara gå och gå. Då gör jag någonting annat än att bara amma och amma. Nej jag vet inte om det är det, men jag inser mer och mer att gå är något av det bästa som finns? Rätt underskattat? Helst då vandra heldagar i kanske Chamonix, men Småland funkar rätt bra det också. Det är bara den där grejen med sommarkvällar, hur de skriker efter mig. Skymningstid är den bästa tid för promenad, men jag kan inte gå iväg då, för Svante brukar vakna och skrika efter mig då.