henrik är på långhelg och klättrar i tyskland. jag äter de flesta måltider på chez madame, framför datorn och romanen. jag är uppe sent och försöker skapa ordning i mitt kaos. jag frågar mig själv om jag har vattnat körveln i köksfönstret. det är inte någon körvel, men varken jag eller henrik minns vad det heter så vi kallar den körvel. om jag tänker efter, verkligen tänker efter, kan jag ibland minnas att den heter koriander. men oftast har jag viktigare saker att tänka på, så jag hittar inte ordet.