jag drömmer att mamma ska begravas på fredag. vi ska träffas och titta på gravplatsen. jag kommer och går på en liten väg på kyrkogården och ser att från andra hållet kommer mamma och stina. jag börjar springa mot dem. de stannar för att hälsa på mormor som sitter på en parkbänk. sedan stannar de igen för att hälsa på moster karin. jag springer äntligen fram till dem och mamma är så mager och härjad. hon säger: ”jag orkar inte prata.” jag blir ledsen, för att det är som att vi inte förstår varandra när hon säger så, hade vi bara haft tyst samförstånd hade det känts bättre. vi går iväg, åker spårvagn i en stad, tittar in i olika butiker och ska kanske gå på bio. sen äter vi middag med massa folk på restaurang, och jag tänker hela tiden att snart ska mamma dö, eftersom hon ska begravas på fredag.